En ganska
vigtig fråga är den om gåfvor och leksaker, Man bör noga akta sig att förse barnen med alltför många eller för fullständiga sådana. Öfverflöd förorsakar alltid öfvermättnad och när barnet ledsnar på sina leksaker kan dess intresse derför aldrig
annat än för kort tid återväckas. Enda botemedlet är att borttaga alla leksaker för en tid och sedan sparsamt åter sätta dem i barnets händer. Icke heller böra leksakerna vara så alltför fullständiga, att de ej lemna något rum för barnets fantasi. Ger man det en häst, får hästen ej vara utstyrd med tömmar och seldon, sådana kan barnet sjelf förfärdiga af en garnände, en kängrem eller dylikt, och man kan vara viss på att betslet af en böjd knappnål, med hufvudlag af svart ullgarn, i barnets ögon är lika
förträffligt, som om det blifvit gjordt på bästa leksaksfabrik. Bäst är att gifva barnet en häst utan vagn, en vaga utan
häst, en docka utan kläder o. s. v. Barnet blir derigenom uppfinningsrikt och händigt och har dubbelt så mycket
nöje af leksakerna, som eljest. Hvad
skall det egentligen taga sig till med
de alldeles fullfärdiga leksakerna? Se derpå? Det är snart gjordt. Leka dermed? Det är sällan roligt mer än en
gång.